tisdag 10 juli 2018

Anders Rutsch

Från Jansson till Rutsch, från dräng till skrivare och fördelsman.

Anders Jansson föddes 1820 i Norrhörende dit fadern Jan Larsson kom 1818 som måg och gifte sig med dottern Stina Andersdotter, dotter till landbonden i gården. 

Jan  Larsson med familj flyttade 1826 till Karbenning och bodde under några år i Bovallen, Kråkbo och Hästbäck innan de återvände till Fors gård i Västerfärnebo och arbete som dräng.

Fadern dör 1840 och modern flyttar till Fattasbo 1841. Sonen Anders byter namn från Jansson till Rutsch. Han får 1843 tjänst som skrivare på Fors gård.

Anders Rutsch gifter sig 1845 med Maria Christina Lundin född 1815 i Romfartuna. Hon kom från Västerås 1840 och fick tjänst som piga på Fors gård. Tre döttrar Sophia, Anna och Maria föddes i Fors innan familjen bröt upp för en snabb visit i Ramnäs församling 1852. Samma år var de tillbaka i Västerfärnebo och Norrål för att slutligen bosätta sig i Tomasbo som hemmansägare. 

Under året i Norrål föddes sonen Eric som endast blev 4 år. I Tomasbo fick familjen ytterligare tre barn Carolina som blev knappt två år, August samt Juliana som blev knappt två månader.

Om Anders Rutsch berättades det i tidningen när han avlidit 1899 att han varit ofärdig i över 20 år och endast kunna flytta sig med svårighet med hjälp av kryckor. Han hade då ägnat sig åt att skriva. Han efterlämnade ett bibliotek på över 200 band som han skrivit och bundit in. Största delen av böckerna handlade om präster, till vilka han närde ett glödande hat. En del har han författat själv annat är avskrifter från prästmöten och tidningsartiklar och annat som fallit honom i smaken.

Dottern Sophia (1846-1926) blev gift med fjärdningsman Victor Persson Lindberg,
dottern Anna (1849-1929) blev gift med hemmansägare Jan Andersson Östholm,
dottern Maria (1851-1897) blev gift med byggmästere Jan Eric Öström,
sonen August (1857-1934) emigrerade i april 1880 till Norra Amerika där han gifte 1884 sig med Anna som var från Sverige. 

Dessa fyra barnbarn gav upphov till i varje fall 32 barnbarn till Anders Rutsch.

Makarna Rutsch grav i Wisconsin, USA
Tre generationer senare bör det finnas väldigt många ättlingar. Jag vet i varje fall en klasskamrat till mig som är barnbarns barnbarns barn till Anders Rutsch, som då är farmors farmors far till min klasskamrat. Gissa vem?







måndag 9 juli 2018

Skogsbranden 1914

Hundra år före den stora skogsbranden i Västmanland 2014

Flera bränder har rasat under åren. Min pappa berättade om vad han hört som liten om hur Rosengrens son genom oaktsamhet satte eld på skogen. Han lär ska ha haft en jordkula i närheten av Lissjö där han befann sig.

Hur var det nu med detta? Sagt och gjort, det måste finnas dokumenterat i någon gammal dagstidning. Dags att leta.

I flera artiklar i svensk-amerikanska tidningar berättas om att en häftig skogseld utbrutit i skogen mellan Öjesjön och Sörgärsbo i Västerfärnebo på tisdagsförmiddagen den 11 augusti 1914. Till följd av den starka stormen har elden fått stor spridning.

Branden hade spritt sig på ett område ungefär en halv mil långt och 2-3 kilometer brett. Området var bevuxet med delvis mycket värdefull skog uteslutande tillhörande småbönder i Västerfärnebo och Fläckebo socknar.

Flera gårdar och byar var starkt hotade och ladugården vid Skillbergs gård antändes ett par gånger. Endast ett mindre uthus vid Skillberg brann ned, man lyckades rädda boningshuset. Rosstorpet och Rävsbo gårdar hotades ett tag eftersom vinden kastat om till sydlig. De räddades dock.

Vid 8-tiden på kvällen ansågs branden begränsad. Mycket folk, ca 200 personer, från bland annat kringliggande socknar hade samlats för att hjälpa till. Brist på enhetlig ledning gjorde sig gällande, vilket tillsammans med den starka västliga stormen i hög grad försvårade släckningsarbetet. Elden kom att nå ner till de stora åkerfälten vid Gärsbo och Salbo byar.

Hur var det då med Rosengrens son? 
Jo, i tidningen sägs att elden förorsakats av en 60-årig sinnesrubbad man, som i många år bott i jordkulor ute i skogarna och ej velat bli omhändertagen av fattigvården. Anders Gustaf Rosengren slutade sina dagar på ålderdomshemmet elva år senare i en ålder av 69 år gammal.

Markägarna hade för avsikt att avfordra kommunen ersättning för de uppkomna skadorna. Hur det gick med detta förtäljer inte denna berättelse.

Rosengrens jordkällare, foto 2012.
Familjen Rosengren bodde vid Rosengrens väster om Öjesjön från 1886. Fadern dog på nyårsafton 1899 och modern flyttade därifrån 1903. 

Det enda som finns kvar vid Rosengrens är en jordkällare. Den klarade sig även vid branden 2014, men skogen runt omkring försvann. 

Mulltimmerhyttan vid Landforsen

Bergsmännen anlade både hytta och hammare, flera av varje

Strax norr om Örbäck finns en mulltimmerhytta vid Landforsen. Den anlades år 1632 och ägdes av bergsmännen i trakten. I närheten anlades Hästbäcks övre och nedre hammare.  

Området övertogs i slutet av 1600-talet av häradshövdingen Per Larsson Gyllenhöök. Att det fanns en hytta på platsen har omnämnts redan 1371. Den mulltimmerhytta som idag står på platsen uppfördes i slutet av 1700-talet.


Mulltimmerhyttan vid Landforsen.

Området som bestod av en övre och en nedre hytta, har omväxlande kallats Långsjö eller Landforsen. Driften vid hyttan lades ned 1850.

År 1767 flyttades verksamheten vid den nedre hammaren till Engelsbergs bruk och år 1851 flyttades verksamheten vid den övre hammaren till Högfors bruk.

Tackjärnsstämpeln var NBBL:LH.

Modell av mulltimmerhyttan.
I Svartådalens Natur- och Kulturcenter finns en modell av mulltimmerhyttan. Modellen är skalenligt byggd av skomakaren Algot Andersson som bodde i Örbäck i slutet av 1960-talet.


Hitta hit:
Svartådalens Bygdecenter med Natur- och Kulturcenter hittar du granne med Västerfärnebo skola bredvid kyrkan. Adressen är Klockarvägen 7.



torsdag 27 juli 2017

Soldattorpet på Gammelgården

Soldattorpet och torpets siste soldat No 103 Norgren, Livkompaniet


Soldattorpet på Gammelgården, Västerfärnebo.


Västmanlands regemente har haft sin övningsplats Salbohed 1681-1906. Till minne därav inköptes en soldatstuga från Norrgärsbo för soldat No 103 Norgren å Livkompaniet för 200 kr 1928.







Den siste soldaten i torpet var Eric August Norgren (1862-1905).

Stående från vänster: sonen Karl August (1886-1975), soldat Eric August Norgren (1862-1905) och
dottern Agnes Viktoria (1893-1970). Sittande: hustrun Josephina Åhlberg (1860-1945).
Drängen Eric August Jansson i Hassmyra, Fläckebo antas som soldat No 103, Norr Gerdsbo rote den 2 december 1882. Han får namnet Eric August Norgren.
1883 flyttar Eric August Norgren till Norrgärsbo ägor.
1886 gifter han sig.
1893 Flyttar familjen till Backa där Eric August Norgren blir brukare. Soldattiden är slut.
1898 går flytten till Norberg och året därpå till Sörby Mursjön i Västervåla där Eric August Norgren är arrendator. Han avliden 1905 endast 42 år gammal.
Änkan och de två barnen flyttar tillbaka till Västerfärnebo och bosätter sig i Sörhörende 1907.

Mer att läsa om alla soldatrotar i Västerfärnebo finns nedan:

-->

Soldatrotar i Västerfärnebo

Register över soldatrotar i Västerfärnebo.
Bergs kompani och Livkompaniet, Kongl. Westmanlands Regemente.
Bergs kompani:
No 120 – Norrhörende – Varg, Hörnberg -
Soldattorpet
No 121 – Norrhörende – Flor, Eklund -
Soldattorpet
No 122 – Sörhörende – Igelbäck, Berg -
Soldattorpet
No 123 – Sörhörende – Hake, Götberg -
Soldattorpet
No 124 – Sörhörende – Spännare -
Soldattorpet
No 125 – Fors – Hake, Ek -
Soldattorpet
No 126 – Hällby – Dunderhake, Hellbom -
Soldattorpet
No 127 – Sörål – Rulle, Åhlberg -
Soldattorpet
No 128 – Hällby – Gers, Hellberg -
Soldattorpet
No 129 – Hällby – Flink -
Soldattorpet
No 130 – Islingby – Svanfält -
Soldattorpet
No 131 – Hedbo – Lekare, Söderlund, Hedin -
Soldattorpet
No 132 – Hedbo – Dahl, Bjurling -
Soldattorpet
No 133 – Sunnanåker – Gråberg -
Soldattorpet
No 134 – Boda – Nor, Nord -
Soldattorpet
No 135 – Ösby – Hedman, Spångberg -
Soldattorpet
No 136 – Berg – Tjäder, Lindström -
Soldattorpet
No 137 – Forsteby – Bäck, Lustig, Fröstberg, Forsberg -
Soldattorpet
No 138 – Västerby – Drake, Westerberg -
Soldattorpet
No 139 – Ålsvarta – Brandt, Lindberg -
Soldattorpet
No 140 – Bjurfors – Fågel, Bjurman -
Soldattorpet
No 141 – Lasjö – Liljeros -
Soldattorpet
No 142 – Västerbykil – Ryss, Kihlström -
Soldattorpet
No 143 – Västerbykil – Alinder, Bjälke, Wester -
Soldattorpet
No 144 – Björsbo – Stolpe -
Soldattorpet
No 145 – Mälby – Sommar, Mälström -
Soldattorpet
No 146 – Mälby – Lind, Lund, Mälberg -
Soldattorpet
No 147 – Hedåker – Gångare -
Soldattorpet
No 148 – Svedbo – Jölnäck, Hedberg, Svedberg -
Soldattorpet
No 149 – Jordbron – Asp -
Soldattorpet
No 150 – Rosshyttan – Flagga, Fernros -
Soldattorpet
Livkompaniet:
No 98 – Sörsalbo – Wärre, Salström -
Soldattorpet
No 99 – Sörsalbo – Park -
Soldattorpet
No 100 – Norrsalbo – Flinta, Humla, Salberg -
Soldattorpet
No 101 – Norrsalbo – Bäger, Beijer, Sahlin -
Soldattorpet
No 102 – Norrsalbo – Klinga -
Soldattorpet
No 103 – Norrgärsbo – Dufva, Norgren -
Soldattorpet
No 104 – Norrgärsbo – Wästman -
Soldattorpet
No 105 – Sörgärsbo – Orre, Södergren -
Soldattorpet
No 106 – Boda – Fakt, Hedlund -
Soldattorpet
No 107 – Sörgärsbo – Längd, Söderberg -
Soldattorpet


söndag 9 april 2017

Römoss-Magnus

En musikalisk kolare som bodde på Hällby skog

Römoss-Magnus föddes i Gåsborn, Värmland 1825 som oäkta, första barnet till Anna Brita Bergqvist. Modern som var född 1803 i Gåsborn hade tjänst som piga i Grythyttan 1823-1824 hon gifte sig 1827 med Magnus Magnusson, född 1802 i Grythyttan och paret bosatte sig i Gåsborn.  Anna Brita var en anlitad barnmorska och skulle själv komma att föda ytterligare tio barn.

Sonen som senare skulle komma att kallas Römoss-Magnus fick namnet Carl Magnus Magnusson. Han gifte sig första gången vid 33-års ålder med den ett år yngre Anna Elisabet Andersdotter från Järnboås. Römoss-Magnus arbetade då som järnvägsarbetare i Nora stad. Paret förste son fick namnet Carl August (1858-1949). När andra sonen Johan Magnus föddes 1860 dog hustrun Anna Elisabet dagen efter. Römoss-Magnus var nu själv med sina två söner och hustrun Anna Elisabets tidigare barn Lars Erik (1853-) och Anna Christina (1857-1929). Johan Magnus dog endast fyra månader gammal.

Römoss-Magnus bytte nu arbete och började 1861 arbeta som gruvarbetare i Striberg, Nora. 1863 är det dags för vigsel med Maria Ulrika Ersdotter jämngammal med Römoss-Magnus och född i Örebro. Paret får sonen Frans Oskar (1865-). Nu börjar ett kringflackande liv för familjen. Först flyttar de till Vaktarbo, Garpenberg på hösten 1865 där Römoss-Magnus är arbetare. Flytten går vidare via Olofsfors, Norberg 1868 och till Ramnäs bruk 1870 där Römoss-Magnus börjar som kolare. 1873 flyttar familjen till Seglingsberg, Ramnäs och kolningsarbetet fortsätter för Römoss-Magnus.

Familjen flyttar igen 1876 nu till Öjesjön för att fortsätta 1878 till Römossen strax väster om Öjesjön på Hällby. Det är också här han får sitt namn Römoss-Magnus. Platsen har numera namnet Magnussons. Hustrun Maria Ulrika Ersdotter avled 1879.
Källa: Lantmäteriets Historiska kartor, Seglingsberg J112-82-15 1905-11
Karolina Bergström blev Römoss-Magnus tredje hustru 1880. Hon var född i Norrål 1843 och arton år yngre än sin man. Med sig till stugan på Hällby skog hade hon sin dotter Emma Karolina (1867-1927). Karolina Bergström födde tvillingar 1881, dottern Sabina (1881-1827) och en flicka som var dödfödd. När Karolina skulle föda sitt tredje barn 1883 så var det en dödfödd gosse och även Karolina dog.

Edla Josefina Olsdotter född i Bro 1863 och 38 år yngre än Römoss-Magnus kom med sina två barn Johan August Lindberg (1882-1958) och Aron Viktor Karlsson (1884-1960) till Hällby skog 1887 och blev Römoss-Magnus fjärde hustru. Nu tog barnafödandet fart Alma Olivia (1887-1962), Amanda Maria (1889-1957), Alfrida Josefina (1892-1922), Anna Margareta (1896-1929), Arvid Hugo (1899-1987), Albert Martin (1902-1947), dödfödd gosse (1905) och Aina Linnéa Elisabet (1907-1983).

Sammanlagt hade nu Römoss-Magnus fått fjorton barn med sina fyra hustrur. Det senaste vid 82-års ålder. Dessutom hade hans hustrur haft fem barn med sig i boet.

Römoss-Magnus hade en ko och några uppodlade åkrar, men med tanke på hans stora familj var det säkert ur skogen och sjön som han tog sitt levebröd. Han var mycket musikintresserad och på midsommar tog han barnaskaran med sig och vandrade till midsommardansen i Seglingsberg där han spelade fiol.

Römoss-Magnus flyttade till Fattiggården eller ålderdomshemmet 1910 där hustrun Edla Josefina Olsdotter arbetade. Han avled 1920 och blev 95 år gammal. Hustrun arbetade 1923-1925 som städerska i Salbo skola. Hon bodde sina sista arton månader på ålderdomshemmet och avled där 1942, 79 år gammal.

söndag 8 januari 2017

Sofia Lindholm - en kvinnlig bonde

En kvinnlig bonde som icke ansåg sig behöva gifta sig för att bli försörjd

Vem var hon, Sofia Lindholm? Hon kom med sina föräldrar till Öjesjön troligen redan 1877, men i husförhörslängden för Västerfärnebo finns de inte med förrän 1879, trots att de lämnat Hönäs i Fläckebo 1877.

Fadern Johan Lindholm föddes 1807 i Brunnsby, Romfartuna och var torpare och hemmansbrukare under sitt liv. När familjen kommer till Öjesjön anges han som före detta torpare. Han avlider redan i december 1879. Modern Margareta Andersdotter föddes 1812 i Kronmossen, Fläckebo. Hon avlider i Öjesjön 1901.

Familjen bor i Ulriksberg, Haraker när Sofia föds 1847. Flytten går vidare 1849 till Skråmstad, Haraker, 1853 till Gullvalla, Kila, 1856 Öster Vrenninge, Fläckebo, 1857 Tomta ägor, Romfartuna, 1874 Hönäs, Fläckebo för att slutligen bosätta sig i Öjesjön troligen redan 1877.

Det är dottern Sofia, Ösjöfia kallad, (1847-1927) som blir hemmansägare i Öjesjön. Hon köper egendomen Öjesjön som vid laga skiftet 1880 får beteckningen Öjesjön 1:3 för 1 000 kronor. Egendomen var då obebyggd och delvis uppodlad. Foder för endast två kor var det mesta som då kunde erhållas. Hon satte genast igång att uppföra nödvändiga byggnader och odla upp mer mark. Sofia hanterade själv plogen, spaden och andra verktyg lika bra som en karl. Egendomen försörjer nu sex-sju nötkreatur förutom dragare.

Såväl dikning som körning utför hon själv och varje år fäller hon skog och reser en mila färdig för kolning. Till kolningen lejer hon hjälp. Kolen säljer hon.

Vid tröskningen, som sker med slaga har hon hjälp av sin moder. De hjälps även åt att spinna och väva. När de manliga bönderna klagar över dåliga tider har Ösjöfia förbättrat både sin egendom och sin egen ekonomiska ställning.

Friare har det även funnits, men alla har fått korgen. Någon karl behövde hon då rakt inte ha. Att gifta sig för att bli försörjd var inget som tilltalade Ösjöfia.

När soldat Söderbergs torp i Sörgärsbo ska säljas 1909 är det Ösjöfia som köper det för 663 kronor. Det är femton bönder i Sörgärsbo No 2 och halva No 3 som är säljare. Torpet får namnet Fiero 1:1 och är på 17,3 kappland eller 0,2669 ha. Från 1915 finns Sofia Lindholm skriven på Fiero. Hon avlider sommaren 1927 på sitt 80:e år.


tisdag 1 november 2016

Orrnäs var tidigare en släktgård

Orrnäs - avgärdshemman till Norrhörende

Orrnäs är ett hemman som har anlagts på Norrhörende bys utmarker, därav begreppet avgärdshemman. Redan på karta från 1699 finns Orrnäs utsatt.

Ägarlängd för Orrnäs:
Mats Johansson (1672-1720), född i Västerby gift med Sara Johansdotter (1678-1750), född i Fors, gifte sig 1697. De flyttade någon gång kring sekelskiftet till Orrnäs. Deras minst åtta barn är födda i Orrnäs åren 1700-1720.

sonen Johan Matsson (1701-1781) gift med Christina Olsdotter (1703-1773). Paret fick fem söner och två döttrar.

sonen Mats Jansson (1725-1788) gift 1751 med Carin Hansdotter (1724-1773), född i Olsbenning, Karbenning och gift 1774 med Sara Jansdotter (1746-1814), född i Sörgärsbo. Mats fick sammanlagt tio barn. Ingen av barnen blev kvar på Orrnäs. Änkan Sara Jansdotter flyttar till Muren 1793.

Mellan 1793-1795 bor pigan Anna Matsdotter, född 1751 i Västervåla på Orrnäs. Mellan 1796-1802 bor änkan Brita Olsdotter född 1754 i Lövsta med sina fyra barn på Orrnäs.

Släktgården Orrnäs 1801-2016

Under tiden för laga skifte i Norrhörende by 1830-1834 ägde Peter Isacsson (1774-1859) Orrnäs. Han  flyttade till Orrnäs 1801 med hustru och en son. De kom från Bovallen/Nyhyttan där Peter, eller Per som han kallades, var född. Denna släkt kom att äga Orrnäs under mer än 200 år, fram till 2016 då denna släktgård övergick till annan ägare.

Så här ser ägarlängden för släktgården Orrnäs ut:
Peter Isacsson (1774-1859), född i Bovallen, Karbenning gift med Brita Ersdotter (1781-1867), född i Fliken, Norberg. Paret fick fem döttrar och tre söner.

sonen Petter Persson (1811-1895), kallad Per, gift med Christina Persdotter (1826-1903), född i Snytsbo, Karbenning. Paret fick en dotter och tre söner. Nu delades Orrnäs mellan två av sönerna.

sonen Johan August Pettersson Ekholm (1858-1932) får halva fastigheten och sonen Per Erik Pettersson Lundberg (1862-1927) får halva fastigheten.

Johan August Ekholm gift med Anna Mathilda Fernblom (1860-1912), född i Norrhörende. Paret fick två döttrar Alma Augusta och Gerda Mathilda. Brodern Per Erik Lundberg var ogift.

Systern Alma Augusta Ekholms bostad.
Foto: Svenska gods och gårdar, Västmanlands län (1940)
dottern Alma Augusta Ekholm (1891-1982) gift med August Fridolf Johansson Vester (1891-1966), född i Simtuna tog över halva fastigheten från sina föräldrar. Paret fick en son.
Systern Gerda Mathilda Ekholms bostad.
Foto: Svenska gods och gårdar, Västmanlands län (1940)
brorsdottern Gerda Mathilda Ekholm (1893-1980) gift med Nils Erik Eugén Johansson (1899-1979), född i Tvärhandsbäcken tog över den andra halva fastigheten från sin farbror Per Erik Lundberg.

sonen till familjen Vester tog över halva fastigheten, vilken såldes till utomstående 1996.
och
sonen till familjen Johansson tog över den andra halva fastigheten, vilken såldes till utomståede 2016. Därmed var släktgårdens 215-åriga historia slut.