torsdag 27 juli 2017

Soldattorpet på Gammelgården

Soldattorpet och torpets siste soldat No 103 Norgren, Livkompaniet


Soldattorpet på Gammelgården, Västerfärnebo.


Västmanlands regemente har haft sin övningsplats Salbohed 1681-1906. Till minne därav inköptes en soldatstuga från Norrgärsbo för soldat No 103 Norgren å Livkompaniet för 200 kr 1928.







Den siste soldaten i torpet var Eric August Norgren (1862-1905).

Stående från vänster: sonen Karl August (1886-1975), soldat Eric August Norgren (1862-1905) och
dottern Agnes Viktoria (1893-1970). Sittande: hustrun Josephina Åhlberg (1860-1945).
Drängen Eric August Jansson i Hassmyra, Fläckebo antas som soldat No 103, Norr Gerdsbo rote den 2 december 1882. Han får namnet Eric August Norgren.
1883 flyttar Eric August Norgren till Norrgärsbo ägor.
1886 gifter han sig.
1893 Flyttar familjen till Backa där Eric August Norgren blir brukare. Soldattiden är slut.
1898 går flytten till Norberg och året därpå till Sörby Mursjön i Västervåla där Eric August Norgren är arrendator. Han avliden 1905 endast 42 år gammal.
Änkan och de två barnen flyttar tillbaka till Västerfärnebo och bosätter sig i Sörhörende 1907.

Mer att läsa om alla soldatrotar i Västerfärnebo finns nedan:

-->

Soldatrotar i Västerfärnebo

Register över soldatrotar i Västerfärnebo.
Bergs kompani och Livkompaniet, Kongl. Westmanlands Regemente.
Bergs kompani:
No 120 – Norrhörende – Varg, Hörnberg -
Soldattorpet
No 121 – Norrhörende – Flor, Eklund -
Soldattorpet
No 122 – Sörhörende – Igelbäck, Berg -
Soldattorpet
No 123 – Sörhörende – Hake, Götberg -
Soldattorpet
No 124 – Sörhörende – Spännare -
Soldattorpet
No 125 – Fors – Hake, Ek -
Soldattorpet
No 126 – Hällby – Dunderhake, Hellbom -
Soldattorpet
No 127 – Sörål – Rulle, Åhlberg -
Soldattorpet
No 128 – Hällby – Gers, Hellberg -
Soldattorpet
No 129 – Hällby – Flink -
Soldattorpet
No 130 – Islingby – Svanfält -
Soldattorpet
No 131 – Hedbo – Lekare, Söderlund, Hedin -
Soldattorpet
No 132 – Hedbo – Dahl, Bjurling -
Soldattorpet
No 133 – Sunnanåker – Gråberg -
Soldattorpet
No 134 – Boda – Nor, Nord -
Soldattorpet
No 135 – Ösby – Hedman, Spångberg -
Soldattorpet
No 136 – Berg – Tjäder, Lindström -
Soldattorpet
No 137 – Forsteby – Bäck, Lustig, Fröstberg, Forsberg -
Soldattorpet
No 138 – Västerby – Drake, Westerberg -
Soldattorpet
No 139 – Ålsvarta – Brandt, Lindberg -
Soldattorpet
No 140 – Bjurfors – Fågel, Bjurman -
Soldattorpet
No 141 – Lasjö – Liljeros -
Soldattorpet
No 142 – Västerbykil – Ryss, Kihlström -
Soldattorpet
No 143 – Västerbykil – Alinder, Bjälke, Wester -
Soldattorpet
No 144 – Björsbo – Stolpe -
Soldattorpet
No 145 – Mälby – Sommar, Mälström -
Soldattorpet
No 146 – Mälby – Lind, Lund, Mälberg -
Soldattorpet
No 147 – Hedåker – Gångare -
Soldattorpet
No 148 – Svedbo – Jölnäck, Hedberg, Svedberg -
Soldattorpet
No 149 – Jordbron – Asp -
Soldattorpet
No 150 – Rosshyttan – Flagga, Fernros -
Soldattorpet
Livkompaniet:
No 98 – Sörsalbo – Wärre, Salström -
Soldattorpet
No 99 – Sörsalbo – Park -
Soldattorpet
No 100 – Norrsalbo – Flinta, Humla, Salberg -
Soldattorpet
No 101 – Norrsalbo – Bäger, Beijer, Sahlin -
Soldattorpet
No 102 – Norrsalbo – Klinga -
Soldattorpet
No 103 – Norrgärsbo – Dufva, Norgren -
Soldattorpet
No 104 – Norrgärsbo – Wästman -
Soldattorpet
No 105 – Sörgärsbo – Orre, Södergren -
Soldattorpet
No 106 – Boda – Fakt, Hedlund -
Soldattorpet
No 107 – Sörgärsbo – Längd, Söderberg -
Soldattorpet


söndag 9 april 2017

Römoss-Magnus

En musikalisk kolare som bodde på Hällby skog

Römoss-Magnus föddes i Gåsborn, Värmland 1825 som oäkta, första barnet till Anna Brita Bergqvist. Modern som var född 1803 i Gåsborn hade tjänst som piga i Grythyttan 1823-1824 hon gifte sig 1827 med Magnus Magnusson, född 1802 i Grythyttan och paret bosatte sig i Gåsborn.  Anna Brita var en anlitad barnmorska och skulle själv komma att föda ytterligare tio barn.

Sonen som senare skulle komma att kallas Römoss-Magnus fick namnet Carl Magnus Magnusson. Han gifte sig första gången vid 33-års ålder med den ett år yngre Anna Elisabet Andersdotter från Järnboås. Römoss-Magnus arbetade då som järnvägsarbetare i Nora stad. Paret förste son fick namnet Carl August (1858-1949). När andra sonen Johan Magnus föddes 1860 dog hustrun Anna Elisabet dagen efter. Römoss-Magnus var nu själv med sina två söner och hustrun Anna Elisabets tidigare barn Lars Erik (1853-) och Anna Christina (1857-1929). Johan Magnus dog endast fyra månader gammal.

Römoss-Magnus bytte nu arbete och började 1861 arbeta som gruvarbetare i Striberg, Nora. 1863 är det dags för vigsel med Maria Ulrika Ersdotter jämngammal med Römoss-Magnus och född i Örebro. Paret får sonen Frans Oskar (1865-). Nu börjar ett kringflackande liv för familjen. Först flyttar de till Vaktarbo, Garpenberg på hösten 1865 där Römoss-Magnus är arbetare. Flytten går vidare via Olofsfors, Norberg 1868 och till Ramnäs bruk 1870 där Römoss-Magnus börjar som kolare. 1873 flyttar familjen till Seglingsberg, Ramnäs och kolningsarbetet fortsätter för Römoss-Magnus.

Familjen flyttar igen 1876 nu till Öjesjön för att fortsätta 1878 till Römossen strax väster om Öjesjön på Hällby. Det är också här han får sitt namn Römoss-Magnus. Platsen har numera namnet Magnussons. Hustrun Maria Ulrika Ersdotter avled 1879.
Källa: Lantmäteriets Historiska kartor, Seglingsberg J112-82-15 1905-11
Karolina Bergström blev Römoss-Magnus tredje hustru 1880. Hon var född i Norrål 1843 och arton år yngre än sin man. Med sig till stugan på Hällby skog hade hon sin dotter Emma Karolina (1867-1927). Karolina Bergström födde tvillingar 1881, dottern Sabina (1881-1827) och en flicka som var dödfödd. När Karolina skulle föda sitt tredje barn 1883 så var det en dödfödd gosse och även Karolina dog.

Edla Josefina Olsdotter född i Bro 1863 och 38 år yngre än Römoss-Magnus kom med sina två barn Johan August Lindberg (1882-1958) och Aron Viktor Karlsson (1884-1960) till Hällby skog 1887 och blev Römoss-Magnus fjärde hustru. Nu tog barnafödandet fart Alma Olivia (1887-1962), Amanda Maria (1889-1957), Alfrida Josefina (1892-1922), Anna Margareta (1896-1929), Arvid Hugo (1899-1987), Albert Martin (1902-1947), dödfödd gosse (1905) och Aina Linnéa Elisabet (1907-1983).

Sammanlagt hade nu Römoss-Magnus fått fjorton barn med sina fyra hustrur. Det senaste vid 82-års ålder. Dessutom hade hans hustrur haft fem barn med sig i boet.

Römoss-Magnus hade en ko och några uppodlade åkrar, men med tanke på hans stora familj var det säkert ur skogen och sjön som han tog sitt levebröd. Han var mycket musikintresserad och på midsommar tog han barnaskaran med sig och vandrade till midsommardansen i Seglingsberg där han spelade fiol.

Römoss-Magnus flyttade till Fattiggården eller ålderdomshemmet 1910 där hustrun Edla Josefina Olsdotter arbetade. Han avled 1920 och blev 95 år gammal. Hustrun arbetade 1923-1925 som städerska i Salbo skola. Hon bodde sina sista arton månader på ålderdomshemmet och avled där 1942, 79 år gammal.

söndag 8 januari 2017

Sofia Lindholm - en kvinnlig bonde

En kvinnlig bonde som icke ansåg sig behöva gifta sig för att bli försörjd

Vem var hon, Sofia Lindholm? Hon kom med sina föräldrar till Öjesjön troligen redan 1877, men i husförhörslängden för Västerfärnebo finns de inte med förrän 1879, trots att de lämnat Hönäs i Fläckebo 1877.

Fadern Johan Lindholm föddes 1807 i Brunnsby, Romfartuna och var torpare och hemmansbrukare under sitt liv. När familjen kommer till Öjesjön anges han som före detta torpare. Han avlider redan i december 1879. Modern Margareta Andersdotter föddes 1812 i Kronmossen, Fläckebo. Hon avlider i Öjesjön 1901.

Familjen bor i Ulriksberg, Haraker när Sofia föds 1847. Flytten går vidare 1849 till Skråmstad, Haraker, 1853 till Gullvalla, Kila, 1856 Öster Vrenninge, Fläckebo, 1857 Tomta ägor, Romfartuna, 1874 Hönäs, Fläckebo för att slutligen bosätta sig i Öjesjön troligen redan 1877.

Det är dottern Sofia, Ösjöfia kallad, (1847-1927) som blir hemmansägare i Öjesjön. Hon köper egendomen Öjesjön som vid laga skiftet 1880 får beteckningen Öjesjön 1:3 för 1 000 kronor. Egendomen var då obebyggd och delvis uppodlad. Foder för endast två kor var det mesta som då kunde erhållas. Hon satte genast igång att uppföra nödvändiga byggnader och odla upp mer mark. Sofia hanterade själv plogen, spaden och andra verktyg lika bra som en karl. Egendomen försörjer nu sex-sju nötkreatur förutom dragare.

Såväl dikning som körning utför hon själv och varje år fäller hon skog och reser en mila färdig för kolning. Till kolningen lejer hon hjälp. Kolen säljer hon.

Vid tröskningen, som sker med slaga har hon hjälp av sin moder. De hjälps även åt att spinna och väva. När de manliga bönderna klagar över dåliga tider har Ösjöfia förbättrat både sin egendom och sin egen ekonomiska ställning.

Friare har det även funnits, men alla har fått korgen. Någon karl behövde hon då rakt inte ha. Att gifta sig för att bli försörjd var inget som tilltalade Ösjöfia.

När soldat Söderbergs torp i Sörgärsbo ska säljas 1909 är det Ösjöfia som köper det för 663 kronor. Det är femton bönder i Sörgärsbo No 2 och halva No 3 som är säljare. Torpet får namnet Fiero 1:1 och är på 17,3 kappland eller 0,2669 ha. Från 1915 finns Sofia Lindholm skriven på Fiero. Hon avlider sommaren 1927 på sitt 80:e år.