tisdag 1 november 2016

Orrnäs var tidigare en släktgård

Orrnäs - avgärdshemman till Norrhörende

Orrnäs är ett hemman som har anlagts på Norrhörende bys utmarker, därav begreppet avgärdshemman. Redan på karta från 1699 finns Orrnäs utsatt.

Ägarlängd för Orrnäs:
Mats Johansson (1672-1720), född i Västerby gift med Sara Johansdotter (1678-1750), född i Fors, gifte sig 1697. De flyttade någon gång kring sekelskiftet till Orrnäs. Deras minst åtta barn är födda i Orrnäs åren 1700-1720.

sonen Johan Matsson (1701-1781) gift med Christina Olsdotter (1703-1773). Paret fick fem söner och två döttrar.

sonen Mats Jansson (1725-1788) gift 1751 med Carin Hansdotter (1724-1773), född i Olsbenning, Karbenning och gift 1774 med Sara Jansdotter (1746-1814), född i Sörgärsbo. Mats fick sammanlagt tio barn. Ingen av barnen blev kvar på Orrnäs. Änkan Sara Jansdotter flyttar till Muren 1793.

Mellan 1793-1795 bor pigan Anna Matsdotter, född 1751 i Västervåla på Orrnäs. Mellan 1796-1802 bor änkan Brita Olsdotter född 1754 i Lövsta med sina fyra barn på Orrnäs.

Släktgården Orrnäs 1801-2016

Under tiden för laga skifte i Norrhörende by 1830-1834 ägde Peter Isacsson (1774-1859) Orrnäs. Han  flyttade till Orrnäs 1801 med hustru och en son. De kom från Bovallen/Nyhyttan där Peter, eller Per som han kallades, var född. Denna släkt kom att äga Orrnäs under mer än 200 år, fram till 2016 då denna släktgård övergick till annan ägare.

Så här ser ägarlängden för släktgården Orrnäs ut:
Peter Isacsson (1774-1859), född i Bovallen, Karbenning gift med Brita Ersdotter (1781-1867), född i Fliken, Norberg. Paret fick fem döttrar och tre söner.

sonen Petter Persson (1811-1895), kallad Per, gift med Christina Persdotter (1826-1903), född i Snytsbo, Karbenning. Paret fick en dotter och tre söner. Nu delades Orrnäs mellan två av sönerna.

sonen Johan August Pettersson Ekholm (1858-1932) får halva fastigheten och sonen Per Erik Pettersson Lundberg (1862-1927) får halva fastigheten.

Johan August Ekholm gift med Anna Mathilda Fernblom (1860-1912), född i Norrhörende. Paret fick två döttrar Alma Augusta och Gerda Mathilda. Brodern Per Erik Lundberg var ogift.

Systern Alma Augusta Ekholms bostad.
Foto: Svenska gods och gårdar, Västmanlands län (1940)
dottern Alma Augusta Ekholm (1891-1982) gift med August Fridolf Johansson Vester (1891-1966), född i Simtuna tog över halva fastigheten från sina föräldrar. Paret fick en son.
Systern Gerda Mathilda Ekholms bostad.
Foto: Svenska gods och gårdar, Västmanlands län (1940)
brorsdottern Gerda Mathilda Ekholm (1893-1980) gift med Nils Erik Eugén Johansson (1899-1979), född i Tvärhandsbäcken tog över den andra halva fastigheten från sin farbror Per Erik Lundberg.

sonen till familjen Vester tog över halva fastigheten, vilken såldes till utomstående 1996.
och
sonen till familjen Johansson tog över den andra halva fastigheten, vilken såldes till utomståede 2016. Därmed var släktgårdens 215-åriga historia slut.

söndag 30 oktober 2016

31 färnbokvinnor i Fors gamla skola

Bland kardor, spinnrockar och garn

Nog känns flera av kvinnorna igen. Men när togs detta foto och vad har de gemensamt?
Du som känner igen kvinnorna, skicka namnen till mig så publicerar jag dem.
Bakre raden: 12 kvinnor. Mellanraden: 10 kvinnor. Främre raden: 9 kvinnor. Numrera från vänster på varje rad.

Samlad kvinnokraft i Färnbo.
Bakre raden från vänster: Karin Färnkvist, Lilly Bäckman, Inga Aldén, Eivor Andersson, Sonja Blomqvist, okänd, Astrid Liljeros, Elna Törnquist, Helga Mälström, Marianne Ling, Britta Hedlund, Anna-Lisa Andersson.
Mittersta raden från vänster: Alma Larsson, Valborg Gustavsson, Britta Isaksson, okänd, Ingrid Landström, okänd, okänd, okänd, Agnes Häring, Greta Löfgren.
Främre raden från vänster: okänd, Ingrid Jansson, okänd, Berta Jansson, okänd, Alice Björk, Dorothea Södereng, Ulla Forsberg, Hilma Näsbom.
 

onsdag 28 september 2016

En by med många släktgårdar, del VI

Anders-Hans, Norrgärsbo

Den femte släktgården som jag presenterar är Anders-Hans. Även denna gård kan spåras tillbaka till 1600-talet. Två bröder, Lars och Anders Hansson, fick då dela på en gård. Den ena gården blev Larses och den andra blev Anders-Hans. Detta enligt dokumentation som Anders-Hans Manne (1900-1993) gjort.

Vid tiden för laga skifte 1866 ägdes Anders-Hans av Mats Jansson (1805-1892). Han överlät gården till sonen Jan Matsson (1837-1910). Fadern kunde inte förlika sig med detta nya, utan drog sig tillbaka. Gården låg som tredje gård från norr i gamla byn och flyttades vid laga skiftet ut till Flåten, varför ägaren kom att kallas Flåt-Jan.

Så här ser ägarlängden för Anders-Hans ut:
Anders Hansson (1658-1726) gift med Margareta Ersdotter (1659-1728).

sonen Anders Andersson (1699-1763) gift med Chierstin Ersdotter (1703-1789), född i Jungfrubo, Kila, U.

sonen Lars Andersson (1729-1786) gift med Margareta Hansdotter (1726-1805, född i Sörgärsbo. Paret fick två döttrar.

dottern Stina Larsdotter (1753-1839) gift med Eric Jansson (1746-1818), född i Lasjö. Paret fick sex barn.

dottern Stina Ersdotter (1775-1861) gift med Jan Isaksson (1768-1816) född i Sörgärsbo. Paret fick sex barn.

sonen Mats Jansson (1805-1892) född Väsby, Sevalla, U där fadern var landbonde under fem år innan familjen återvände till Anders-Hans. Mats Jansson var gift med Anna Persdotter (1812-1877), född i Ösby. Paret fick sex barn.

sonen Jan Matsson (1837-1910) född i Ösby där föräldrarna bodde under tolv år. Jan Matsson var gift med Anna Andersdotter (1838-1899), född i Prästhyttan. Paret fick fem barn.

sonen Johan Viktor Johansson (1869-1946) gift med Ebba Maria Häll (1877-1905), född i Islingby. Ebba dog endast 28 år gammal och Viktors andra fru blev Selma Vilhelmina Sahlström (1881-1914), född på Sörsalbo ägor, hon blev endast 32 år. Viktors tredje fru blev Augusta Leontina Danielsson (1883-1971), född i Sörsalbo. Viktor fick sammanlagt sju barn.

sonen Viktor Emanuel Johansson "Anders-Hans Manne" (1900-1993) gift med Linnéa Margareta Eriksson (1902-1977) född i Olsbenning, Karbenning, U. Paret fick fem barn.

sonen är förre ägaren.

brorsonen är nuvarande ägare.

Anders-Hans, Norrgärsbo.
Mer om Anders-Hans kan du läsa i Bygdeband.

I Norrgärsbo by finns sju gårdar. Fem av gårdarna är släktgårdar som funnits i respektive släkt så långt tillbaka som jag kan hitta, det vill över 350 år.

söndag 11 september 2016

En by med många släktgårdar, del V

Narvas, Norrgärsbo

Den fjärde släktgården som jag presenterar är Narvas. Precis som de föregående gårdarna kan namnet på gården spåras tillbaka till 1600-talet. Redan 1631 omnämns Narfve Andersson som ägare till gården. Det är troligt att han är namngivare till gården Narvas. Han dog 1650 och efterträddes då av sonen Anders Narfvesson som omnämns 1685 och 1690.

Vid tiden för laga skiftet 1866 ägdes gården av Lars Jansson Eklund. Hans generation fattade dessa gamla gårdsnamn som öknamn, skällsnamn och tog eld om de nämndes vid dem. Då Narvas-Lasse tog sig tillnamnet Eklund bjöd han sina jämnåriga på ett supkalas för att muta dem att använda det nya namnet. De kallade honom Eklund så länge brännvinet räckte, sen blev det Narvas-Lasse igen.

Så här ser ägarlängden för Narvas ut:
- Narfve Andersson (xxxx-1650)

- sonen Anders Narfvesson (xxxx-xxxx) gift med Margareta (xxxx-xxxx).

- sonen Anders Andersson (1659-1730) gift med Kerstin Olsdotter (1671-1755) född i Sörål. Paret fick tre söner och tre döttrar.

- sonen Anders Andersson (1712-1773) gift med Margareta Jansdotter (1714-1785) född i Sörgärsbo. Paret fick två söner och två döttrar. Deras dotter Anna (1739-1773) var Petrus Mårtenssons (1747-1806) i Per-Anders första hustru.

- sonen Johannes Andersson (1742-1812) gift med Margreta Olsdotter (1745-1820) född i Västerbykil. Paret fick två söner och en dotter. Endast en son uppnådde vuxen ålder.

- sonen Johan Jansson (1786-1866). Han var nämndeman, kallades Gofar, en kunnig och mångbetrodd man. Han förblev ogift varför hans halvsysters dotterson blev nästa ägare av Narvas.

- halvsysters dotterson Lars Jansson Eklund (1836-1917) född i Sörgärsbo. Hans mormors far Johannes Andersson (1742-1812) var gift första gången med Margareta Mårtensdotter (1743-1782) född i Per-Anders och dotter till Mårten Persson (1701-1780). Lars Jansson Eklunds mormor var Anna Jansdotter (1768-1812) född i Per-Anders, hans mor var Anna Andersdotter (1793-1836) född i Sörgärsbo och gift med hans far Johan Olsson (1787-1853) född i Sörgärsbo. Lars Jansson Eklund var gift med Anna Persdotter (1840-1884) född i Nötmarken. Paret fick nio barn varav endast tre söner uppnådde vuxen ålder.

- sonen Carl August Eklund (1870-1947) gift med Johanna Fredrica Sahlin (1875-1961) född i Sörsalbo. Paret fick en som och fyra döttrar.

- sonen Karl Gustaf Eklund (1920-1990) gift med Britt Johanna Tjernström (1925-1995) född i Ytterlännes, Y.

- sonen, förre ägaren.

- fasters sonson är nuvarande ägare.

Narvas, Norrgärsbo.
Mer om Narvas kan du läsa i Bygdeband.


söndag 21 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del IV

Larses, Norrgärsbo

Den tredje släktgården som jag presenterar är Larses. Precis som de föregående gårdarna kan namnet på gården spåras tillbaka till 1600-talet. Det var Lars Hansson (1657-1735) som gett sitt namn till Larses. Lars Hansson var gift med Anna Matsdotter (1658-1720) från Skogbyn.

Vid tiden för laga skifte 1866 ägdes Larses av mågen Mats Jansson (1801-1884) som var gift med dottern Stina Ersdotter (1807-1887). Mats Jansson ville inte vara med om nyordningarna i byn och överlät gården till sonen Per Erik Matsson (1837-1893). Gården Larses låg som nummer fyra från norr i gamla byn och är en av de gårdar som fick ligga kvar i gamla byn. Larses och Per-Anders var så sammanbyggda med varandra att både mangårdstomt och ladugårdstomt var gemensamma.

Så här ser ägarlängden för Larses ut:
- Lars Hansson (1657-1735) gift med Anna Matsdotter (1658-1720) född i Skogbyn. Paret fick sex söner och två döttrar.

- sonen Mats Larsson (1685-1768) gift med Anna Olsdotter (1684-1758) född i Sörål. Paret fick tre barn.

- sonen Anders Matsson (1709-1757) gift med Cherstin Jansdotter (1717-1793) född i Hästbäck, Karbenning. Paret fick två döttrar.

- dottern Anna Andersdotter (1753-1822) gift med Johan Andersson (1744-1800) född i Norrhörende. Paret fick sju barn.

- dottern Anna Jansdotter (1785-1854) gift med Eric Ersson (1772-1843) född i Sörhörende. Paret fick två döttrar.

- dottern Stina Ersdotter (1807-1887) gift med Mats Jansson (1801-1884) född i Sörgärsbo. Paret fick två barn.

- sonen Per Erik Matsson (1837-1893) gift med Anna Andersdotter (1840-1918) född i Ösby. Paret fick sju barn.

- sonen Carl Eric Persson (1863-1944), ogift.

- systern Amanda Sofia Pettersson (1882-1948) gift med Gustaf Klinga Eriksson (1884-1959). Paret fick en dotter.
Larses Amanda.
- dottern Maria Eriksson (1918-2006) gift med Erik Gösta Johansson (1912-1979). Paret fick en dotter.

- dottern är nuvarande ägare av Larses.

Noteras ska att Larses har överlåtits på kvinnosidan sex gånger under dessa år.

Larses, Norrgärsbo.
Mer om Larses kan du läsa i Bygdeband.

onsdag 17 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del III

Per-Anders, Norrgärsbo

Den andra släktgården som jag presenterar är Per-Anders. Redan på 1600-talet fanns gården i nuvarande släkts ägo. Den första personen som jag lyckats spåra är Per Andersson. Han var gift tre gånger och dog 1733, sannolikt född kring 1650 och den som givit namn till gården Per-Anders.

Vid tiden för laga skifte 1866 ägdes Per-Anders av Mats Matsson (1822-1895). Han var född i Folkärna och kom som dräng till Per-Anders 1853 där han två år senare gifte sig med dottern Stina Matsdotter (1829-1917). Han fick flytta ut sin gård från den gamla byn till platsen som kallas Norra flåten. Per-Anders låg som gård nummer fem från norr.

Så här ser ägarlängden för Per-Anders ut:
- Per Andersson (xxxx-1733) gift med Kierstin Olofsdotter (xxxx-1710). De fick tre barn.

- sonen Mårten Persson (1701-1780) gift med Katharina Persdotter (1702-1764) född i granngården Per-Jöns, dotter till Per Jönsson och Catharina Persdotter. Mårten och Katharina fick tio barn.

- sonen Petrus Mårtensson (1746-1806) gift med Sara Persdotter (1751-1819) född i Kyrkobyn, Ramnäs. De fick nio barn.

- sonen Petter Persson (1774-1851) gift med Christina Isacsdotter (1774-1843) född i Sörsalbo. De fick fem barn.

- dottern Stina Persdotter (1802-1856) gift med Mats Andersson (1791-1858) i Västerbykil. De fick tre barn.

- dottern Stina Matsdotter (1829-1917) gift med Mats Matsson (1822-1895) i Mesta, Folkärna, W. De fick sju barn.

- sonen Jan Erik Matsson (1858-1933) gift med Anna Sofia Jansdotter (1860-1929) född i Mälby. De fick fyra barn. Anna Sofia Jansdotter är syster till Per August (Jansson) Rosenius (1864-1955) som var lärare och en initiativtagare till bildandet av Västerfärnebo Hembygdsförening.

- sonen Johan Erik Einar Johansson (1901-1970) gift med Helga Martina Olsson (1906-1984). De fick fyra barn.

- sonen/sonhustrun är nuvarande ägare av Per-Anders.

Per-Anders, Norrgärsbo.
Mer om Per-Anders kan du läsa i Bygdeband.


tisdag 9 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del II

Per-Jöns, Norrgärsbo

Den första släktgården som jag ska presentera är Per-Jöns. Redan på 1600-talet fanns gården i nuvarande släkts ägo. Den första personen som jag lyckats spåra är Jöns Persson, han levde mellan åren 1612-1694. Men den som gett gården dess namn är hans son Per Jönsson (1664-1729) som även var nämndeman.

Vid tiden för laga skifte 1866 var Hag-Anders, Anders Andersson bonde i Per-Jöns. Han fick flytta ut sin gård från den gamla byn till platsen som kallades Hagen. Än i dag kan man se spåren av den fägatan bredvid nuvarande bygatan som gick från gamla byn till betesmarkerna öster om byn.
Bostadshuset som Hag-Anders flyttade ut från gamla byn 1866.
Så här ser ägarlängden för Per-Jöns ut:
- Jöns Persson (1612-1694) gift med Kerstin Matsdotter.

- sonen Per Jönsson (1664-1729) gift med Catharina Persdotter (1667-1751) född i Bennebo, Karbenning. De fick tio barn.

- sonen Anders Persson (1699-1754) gift med Katharina Giertsdotter (1698-1750) i Nykrogen. De fick fem barn.

- dottern Sara Andersdotter (1730-1802) gift med Anders Andersson (1729-1796) i Hällby. De fick sex barn.

- sonen Mats Andersson (1759-1824) gift med Chiersten Ersdotter (1761-1815) född i Sand. De fick fyra barn.

- sonen Anders Matsson (1786-1856) gift med Anna Andersdotter (1786-1857) född i Sörål. De fick fyra barn. Anna Andersdotter köpte en postilla i Sätrabrunn 1846. Den kostade 3 R + lite till.

- sonen Anders Andersson (1820-1887) gift med Stina Matsdotter (1825-1902) förr i Hällby. De fick sex barn.

- sonen Per Erik Andersson (1855-1936) gift med Anna Stina Vedholm (1858-1925) i Vevde, Fläckebo. De fick åtta barn.

- sonen Otto Emanuel (Pettersson) Wistrand (1880-1959) gift med Anna Maria Hällkvist (1885-1967) i Hällby. De fick fyra barn.

- sonen Sven Emanuel Wistrand (1913-1998) gift med Jones Karin Andersson (1912-1998) i Ovanmyra, Boda, W. De fick fem barn.

- brodern Erik Åke Wistrand (1919-1996) gift med Eva Linnéa Liljeros (1926-2007). De fick tre barn.

- sonen är nuvarande ägare till Per-Jöns.

Per-Jöns, Norrgärsbo.
Mer om Per-Jöns kan du läsa i Bygdeband.

söndag 7 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del I

Gårdarna i Norrgärsbo

I Norrgärsbo by är flera av gårdarna gamla släktgårdar. Det innebär att jordbruksfastigheten har varit i samma släkts ägo i mer än 200 år. I Norrrgärsbo by finns det sju gårdar Norrgården, Larses, Karl-Jans, Narvas, Per-Jöns, Per-Anders och Anders-Hans. Gissa vilka som har varit i samma släkts ägo i mer än 200 år. Ett av svaren kommer i del II.
Jordbrukareungdomens förbund, JUF gjorde en inventering på 1930- och 1940-talen och fann då över 1000 släktgårdar. Nu gör JUF en ny inventering. Har du en släktgård så finner du information på JUF:s webbplats om hur du kan få ett Släktgårdsbevis. Vill du ha hjälp så bistår jag gärna.

Laga skifte 1866

Norrgärsbo by, eller Norr Gerdsbo som det stavats under 1900-talet, fick sin nuvarande utformning genom laga skiftet som förrättades 31/5 – 2/12 1865. Tillträdesdagen för de nya ägarna blev den 1 augusti 1866.
Före laga skiftet låg hela byn väster om landsvägen. Den var så tätt hopbyggd att man kunde gå på taken från den ena änden av byn till den andra. Alla gårdarna hade portlider, som vette mot landsvägen, vilka man stängde om kvällarna, varigenom man fullt betryggande skyddade sig mot den tidens bovar.
Genom laga skiftet 1866 blev gårdarnas jordinnehav samlat i stora enheter: ett skifte av vardera av de tre ägoslagen, åker och tomtmark, äng och odlingsmark och skogsmark. Tre gårdarna fick ligga kvar i gamla byn, de andra flyttades ut från byn.
Mer finns att läsa om Norrgärsbo i Bygdeband.

Busstation i Norrgärsbo.

lördag 30 juli 2016

Sångkören från Västerfärnebo besöker Rottneros

Sångkören

Sångkören från Västerfärnebo besökte Rottneros. Kantor K-G Bergqvist (1906-1995) var ledare för kören. K-G Bergqvist bodde i kantorsbostaden som ligger bredvid nuvarande församlingsgården (tidigare kommunalhus m m) tillsammans med hustrun Märta (1902-1995).
Sångkören i Rottneros, men vilka är med på bilden?


torsdag 28 juli 2016

50-årsjubileum 1957

50-årsjubileum

Då sätter vi igång och funderar lite över vad detta kan vara för 50-årsjubileum.
Bilden är tagen 1957. Personerna på bilden kan vara födda kring 1893. Känns någon igen? Klicka på bilden så kan du se bättre.