söndag 21 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del IV

Larses, Norrgärsbo

Den tredje släktgården som jag presenterar är Larses. Precis som de föregående gårdarna kan namnet på gården spåras tillbaka till 1600-talet. Det var Lars Hansson (1657-1735) som gett sitt namn till Larses. Lars Hansson var gift med Anna Matsdotter (1658-1720) från Skogbyn.

Vid tiden för laga skifte 1866 ägdes Larses av mågen Mats Jansson (1801-1884) som var gift med dottern Stina Ersdotter (1807-1887). Mats Jansson ville inte vara med om nyordningarna i byn och överlät gården till sonen Per Erik Matsson (1837-1893). Gården Larses låg som nummer fyra från norr i gamla byn och är en av de gårdar som fick ligga kvar i gamla byn. Larses och Per-Anders var så sammanbyggda med varandra att både mangårdstomt och ladugårdstomt var gemensamma.

Så här ser ägarlängden för Larses ut:
- Lars Hansson (1657-1735) gift med Anna Matsdotter (1658-1720) född i Skogbyn. Paret fick sex söner och två döttrar.

- sonen Mats Larsson (1685-1768) gift med Anna Olsdotter (1684-1758) född i Sörål. Paret fick tre barn.

- sonen Anders Matsson (1709-1757) gift med Cherstin Jansdotter (1717-1793) född i Hästbäck, Karbenning. Paret fick två döttrar.

- dottern Anna Andersdotter (1753-1822) gift med Johan Andersson (1744-1800) född i Norrhörende. Paret fick sju barn.

- dottern Anna Jansdotter (1785-1854) gift med Eric Ersson (1772-1843) född i Sörhörende. Paret fick två döttrar.

- dottern Stina Ersdotter (1807-1887) gift med Mats Jansson (1801-1884) född i Sörgärsbo. Paret fick två barn.

- sonen Per Erik Matsson (1837-1893) gift med Anna Andersdotter (1840-1918) född i Ösby. Paret fick sju barn.

- sonen Carl Eric Persson (1863-1944), ogift.

- systern Amanda Sofia Pettersson (1882-1948) gift med Gustaf Klinga Eriksson (1884-1959). Paret fick en dotter.
Larses Amanda.
- dottern Maria Eriksson (1918-2006) gift med Erik Gösta Johansson (1912-1979). Paret fick en dotter.

- dottern är nuvarande ägare av Larses.

Noteras ska att Larses har överlåtits på kvinnosidan sex gånger under dessa år.

Larses, Norrgärsbo.
Mer om Larses kan du läsa i Bygdeband.

onsdag 17 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del III

Per-Anders, Norrgärsbo

Den andra släktgården som jag presenterar är Per-Anders. Redan på 1600-talet fanns gården i nuvarande släkts ägo. Den första personen som jag lyckats spåra är Per Andersson. Han var gift tre gånger och dog 1733, sannolikt född kring 1650 och den som givit namn till gården Per-Anders.

Vid tiden för laga skifte 1866 ägdes Per-Anders av Mats Matsson (1822-1895). Han var född i Folkärna och kom som dräng till Per-Anders 1853 där han två år senare gifte sig med dottern Stina Matsdotter (1829-1917). Han fick flytta ut sin gård från den gamla byn till platsen som kallas Norra flåten. Per-Anders låg som gård nummer fem från norr.

Så här ser ägarlängden för Per-Anders ut:
- Per Andersson (xxxx-1733) gift med Kierstin Olofsdotter (xxxx-1710). De fick tre barn.

- sonen Mårten Persson (1701-1780) gift med Katharina Persdotter (1702-1764) född i granngården Per-Jöns, dotter till Per Jönsson och Catharina Persdotter. Mårten och Katharina fick tio barn.

- sonen Petrus Mårtensson (1746-1806) gift med Sara Persdotter (1751-1819) född i Kyrkobyn, Ramnäs. De fick nio barn.

- sonen Petter Persson (1774-1851) gift med Christina Isacsdotter (1774-1843) född i Sörsalbo. De fick fem barn.

- dottern Stina Persdotter (1802-1856) gift med Mats Andersson (1791-1858) i Västerbykil. De fick tre barn.

- dottern Stina Matsdotter (1829-1917) gift med Mats Matsson (1822-1895) i Mesta, Folkärna, W. De fick sju barn.

- sonen Jan Erik Matsson (1858-1933) gift med Anna Sofia Jansdotter (1860-1929) född i Mälby. De fick fyra barn. Anna Sofia Jansdotter är syster till Per August (Jansson) Rosenius (1864-1955) som var lärare och en initiativtagare till bildandet av Västerfärnebo Hembygdsförening.

- sonen Johan Erik Einar Johansson (1901-1970) gift med Helga Martina Olsson (1906-1984). De fick fyra barn.

- sonen/sonhustrun är nuvarande ägare av Per-Anders.

Per-Anders, Norrgärsbo.
Mer om Per-Anders kan du läsa i Bygdeband.


tisdag 9 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del II

Per-Jöns, Norrgärsbo

Den första släktgården som jag ska presentera är Per-Jöns. Redan på 1600-talet fanns gården i nuvarande släkts ägo. Den första personen som jag lyckats spåra är Jöns Persson, han levde mellan åren 1612-1694. Men den som gett gården dess namn är hans son Per Jönsson (1664-1729) som även var nämndeman.

Vid tiden för laga skifte 1866 var Hag-Anders, Anders Andersson bonde i Per-Jöns. Han fick flytta ut sin gård från den gamla byn till platsen som kallades Hagen. Än i dag kan man se spåren av den fägatan bredvid nuvarande bygatan som gick från gamla byn till betesmarkerna öster om byn.
Bostadshuset som Hag-Anders flyttade ut från gamla byn 1866.
Så här ser ägarlängden för Per-Jöns ut:
- Jöns Persson (1612-1694) gift med Kerstin Matsdotter.

- sonen Per Jönsson (1664-1729) gift med Catharina Persdotter (1667-1751) född i Bennebo, Karbenning. De fick tio barn.

- sonen Anders Persson (1699-1754) gift med Katharina Giertsdotter (1698-1750) i Nykrogen. De fick fem barn.

- dottern Sara Andersdotter (1730-1802) gift med Anders Andersson (1729-1796) i Hällby. De fick sex barn.

- sonen Mats Andersson (1759-1824) gift med Chiersten Ersdotter (1761-1815) född i Sand. De fick fyra barn.

- sonen Anders Matsson (1786-1856) gift med Anna Andersdotter (1786-1857) född i Sörål. De fick fyra barn. Anna Andersdotter köpte en postilla i Sätrabrunn 1846. Den kostade 3 R + lite till.

- sonen Anders Andersson (1820-1887) gift med Stina Matsdotter (1825-1902) förr i Hällby. De fick sex barn.

- sonen Per Erik Andersson (1855-1936) gift med Anna Stina Vedholm (1858-1925) i Vevde, Fläckebo. De fick åtta barn.

- sonen Otto Emanuel (Pettersson) Wistrand (1880-1959) gift med Anna Maria Hällkvist (1885-1967) i Hällby. De fick fyra barn.

- sonen Sven Emanuel Wistrand (1913-1998) gift med Jones Karin Andersson (1912-1998) i Ovanmyra, Boda, W. De fick fem barn.

- brodern Erik Åke Wistrand (1919-1996) gift med Eva Linnéa Liljeros (1926-2007). De fick tre barn.

- sonen är nuvarande ägare till Per-Jöns.

Per-Jöns, Norrgärsbo.
Mer om Per-Jöns kan du läsa i Bygdeband.

söndag 7 augusti 2016

En by med många släktgårdar, del I

Gårdarna i Norrgärsbo

I Norrgärsbo by är flera av gårdarna gamla släktgårdar. Det innebär att jordbruksfastigheten har varit i samma släkts ägo i mer än 200 år. I Norrrgärsbo by finns det sju gårdar Norrgården, Larses, Karl-Jans, Narvas, Per-Jöns, Per-Anders och Anders-Hans. Gissa vilka som har varit i samma släkts ägo i mer än 200 år. Ett av svaren kommer i del II.
Jordbrukareungdomens förbund, JUF gjorde en inventering på 1930- och 1940-talen och fann då över 1000 släktgårdar. Nu gör JUF en ny inventering. Har du en släktgård så finner du information på JUF:s webbplats om hur du kan få ett Släktgårdsbevis. Vill du ha hjälp så bistår jag gärna.

Laga skifte 1866

Norrgärsbo by, eller Norr Gerdsbo som det stavats under 1900-talet, fick sin nuvarande utformning genom laga skiftet som förrättades 31/5 – 2/12 1865. Tillträdesdagen för de nya ägarna blev den 1 augusti 1866.
Före laga skiftet låg hela byn väster om landsvägen. Den var så tätt hopbyggd att man kunde gå på taken från den ena änden av byn till den andra. Alla gårdarna hade portlider, som vette mot landsvägen, vilka man stängde om kvällarna, varigenom man fullt betryggande skyddade sig mot den tidens bovar.
Genom laga skiftet 1866 blev gårdarnas jordinnehav samlat i stora enheter: ett skifte av vardera av de tre ägoslagen, åker och tomtmark, äng och odlingsmark och skogsmark. Tre gårdarna fick ligga kvar i gamla byn, de andra flyttades ut från byn.
Mer finns att läsa om Norrgärsbo i Bygdeband.

Busstation i Norrgärsbo.