tisdag 10 juli 2018

Anders Rutsch

Från Jansson till Rutsch, från dräng till skrivare och fördelsman.

Anders Jansson föddes 1820 i Norrhörende dit fadern Jan Larsson kom 1818 som måg och gifte sig med dottern Stina Andersdotter, dotter till landbonden i gården. 

Jan  Larsson med familj flyttade 1826 till Karbenning och bodde under några år i Bovallen, Kråkbo och Hästbäck innan de återvände till Fors gård i Västerfärnebo och arbete som dräng.

Fadern dör 1840 och modern flyttar till Fattasbo 1841. Sonen Anders byter namn från Jansson till Rutsch. Han får 1843 tjänst som skrivare på Fors gård.

Anders Rutsch gifter sig 1845 med Maria Christina Lundin född 1815 i Romfartuna. Hon kom från Västerås 1840 och fick tjänst som piga på Fors gård. Tre döttrar Sophia, Anna och Maria föddes i Fors innan familjen bröt upp för en snabb visit i Ramnäs församling 1852. Samma år var de tillbaka i Västerfärnebo och Norrål för att slutligen bosätta sig i Tomasbo som hemmansägare. 

Under året i Norrål föddes sonen Eric som endast blev 4 år. I Tomasbo fick familjen ytterligare tre barn Carolina som blev knappt två år, August samt Juliana som blev knappt två månader.

Om Anders Rutsch berättades det i tidningen när han avlidit 1899 att han varit ofärdig i över 20 år och endast kunna flytta sig med svårighet med hjälp av kryckor. Han hade då ägnat sig åt att skriva. Han efterlämnade ett bibliotek på över 200 band som han skrivit och bundit in. Största delen av böckerna handlade om präster, till vilka han närde ett glödande hat. En del har han författat själv annat är avskrifter från prästmöten och tidningsartiklar och annat som fallit honom i smaken.

Dottern Sophia (1846-1926) blev gift med fjärdningsman Victor Persson Lindberg,
dottern Anna (1849-1929) blev gift med hemmansägare Jan Andersson Östholm,
dottern Maria (1851-1897) blev gift med byggmästere Jan Eric Öström,
sonen August (1857-1934) emigrerade i april 1880 till Norra Amerika där han gifte 1884 sig med Anna som var från Sverige. 

Dessa fyra barnbarn gav upphov till i varje fall 32 barnbarn till Anders Rutsch.

Makarna Rutsch grav i Wisconsin, USA
Tre generationer senare bör det finnas väldigt många ättlingar. Jag vet i varje fall en klasskamrat till mig som är barnbarns barnbarns barn till Anders Rutsch, som då är farmors farmors far till min klasskamrat. Gissa vem?







måndag 9 juli 2018

Skogsbranden 1914

Hundra år före den stora skogsbranden i Västmanland 2014

Flera bränder har rasat under åren. Min pappa berättade om vad han hört som liten om hur Rosengrens son genom oaktsamhet satte eld på skogen. Han lär ska ha haft en jordkula i närheten av Lissjö där han befann sig.

Hur var det nu med detta? Sagt och gjort, det måste finnas dokumenterat i någon gammal dagstidning. Dags att leta.

I flera artiklar i svensk-amerikanska tidningar berättas om att en häftig skogseld utbrutit i skogen mellan Öjesjön och Sörgärsbo i Västerfärnebo på tisdagsförmiddagen den 11 augusti 1914. Till följd av den starka stormen har elden fått stor spridning.

Branden hade spritt sig på ett område ungefär en halv mil långt och 2-3 kilometer brett. Området var bevuxet med delvis mycket värdefull skog uteslutande tillhörande småbönder i Västerfärnebo och Fläckebo socknar.

Flera gårdar och byar var starkt hotade och ladugården vid Skillbergs gård antändes ett par gånger. Endast ett mindre uthus vid Skillberg brann ned, man lyckades rädda boningshuset. Rosstorpet och Rävsbo gårdar hotades ett tag eftersom vinden kastat om till sydlig. De räddades dock.

Vid 8-tiden på kvällen ansågs branden begränsad. Mycket folk, ca 200 personer, från bland annat kringliggande socknar hade samlats för att hjälpa till. Brist på enhetlig ledning gjorde sig gällande, vilket tillsammans med den starka västliga stormen i hög grad försvårade släckningsarbetet. Elden kom att nå ner till de stora åkerfälten vid Gärsbo och Salbo byar.

Hur var det då med Rosengrens son? 
Jo, i tidningen sägs att elden förorsakats av en 60-årig sinnesrubbad man, som i många år bott i jordkulor ute i skogarna och ej velat bli omhändertagen av fattigvården. Anders Gustaf Rosengren slutade sina dagar på ålderdomshemmet elva år senare i en ålder av 69 år gammal.

Markägarna hade för avsikt att avfordra kommunen ersättning för de uppkomna skadorna. Hur det gick med detta förtäljer inte denna berättelse.

Rosengrens jordkällare, foto 2012.
Familjen Rosengren bodde vid Rosengrens väster om Öjesjön från 1886. Fadern dog på nyårsafton 1899 och modern flyttade därifrån 1903. 

Det enda som finns kvar vid Rosengrens är en jordkällare. Den klarade sig även vid branden 2014, men skogen runt omkring försvann. 

Mulltimmerhyttan vid Landforsen

Bergsmännen anlade både hytta och hammare, flera av varje

Strax norr om Örbäck finns en mulltimmerhytta vid Landforsen. Den anlades år 1632 och ägdes av bergsmännen i trakten. I närheten anlades Hästbäcks övre och nedre hammare.  

Området övertogs i slutet av 1600-talet av häradshövdingen Per Larsson Gyllenhöök. Att det fanns en hytta på platsen har omnämnts redan 1371. Den mulltimmerhytta som idag står på platsen uppfördes i slutet av 1700-talet.


Mulltimmerhyttan vid Landforsen.

Området som bestod av en övre och en nedre hytta, har omväxlande kallats Långsjö eller Landforsen. Driften vid hyttan lades ned 1850.

År 1767 flyttades verksamheten vid den nedre hammaren till Engelsbergs bruk och år 1851 flyttades verksamheten vid den övre hammaren till Högfors bruk.

Tackjärnsstämpeln var NBBL:LH.

Modell av mulltimmerhyttan.
I Svartådalens Natur- och Kulturcenter finns en modell av mulltimmerhyttan. Modellen är skalenligt byggd av skomakaren Algot Andersson som bodde i Örbäck i slutet av 1960-talet.


Hitta hit:
Svartådalens Bygdecenter med Natur- och Kulturcenter hittar du granne med Västerfärnebo skola bredvid kyrkan. Adressen är Klockarvägen 7.